lite ni inte visste
Jag heter Moa, är 12 år som nästan alla vet. Men jag har nästan inte berättat något mer för er, mer än att jag älskar fotboll, jag tycker om att umgås med vänner. Men mer vet ni inte. Kanske de läsare som känner mig. Men ni andra, no no. Så nu ska jag göra ett inlägg med lite mer inlevelse och berätta vem jag verkligen är.
1 januari föddes jag, Moa Emilia Svensson. En busig tjej, som lärde sig allt snabbt. Att krypa, till att gå, till att till och med springa, och cykla. Det första jag började i var dans. Jag älskade att dansa. När jag började i skolan var jag lite små kaxig, personer jag umgås med idag var till och med rädd för mig. Vilket jag inte fattar idag. Senare när jag blev kanske 6-7 så började jag rida. Jag brann för det, tyckte det var riktigt roligt och jag älskade hästar. Jag kommer ihåg ''Prins'' min favorit häst. Världens snällaste.
Och sen jag var liten har jag känt Vickan, hennes pappa var tränare och är fortfarande, han tjatade på mig att jag skulle testa på fotboll. Han fick tjata rätt länge, till slut orkade jag inte hans tjat. Haha nejmen jag testade på fotboll. Jag tränade kanske 5-6 träningar, då Pelle en av våra 4 tränare kom fram och sa att jag skulle vara med på en match. Jag kom ihåg känslan... Jag var pirrig, fast ändå glad.
Första träningen säger mina lagkompisar IDAG, att jag kom i ett linne och några korta shorts, asså jag kan se det framför mig, säkert inte uppsatt hår heller. Haha. Jag började att spela fotboll när jag var 8-9 år. Inte så länge om man jämför med de andra i laget. MEN jag tycker jag utväcklades snabbt.
Ett tag spelade jag handboll, sen slutade jag. Sedan efter ett tag började jag igen. Men jag kände att det här inte var riktigt min grej. Inte alls faktist. Ganska konstigt ändå, jag tycker om lagsporter. Men jag tyckte inte det var roligt helt enkelt. Jag är helt SÄKER att jag inte kommer sluta i fotbollen än. Jag kommer satsa.
Jag har frågat mamma & pappa ett tag nu ifall jag får börja rida, jag saknar verkligen hästar. De säger: Nej, Moa du har inte tid. Jag har tid, säger jag såklart.
Nej säger dom, om du vill bli nåt i ridning kan du inte rida en gång i veckan, det krävs mer. Och det vet min mamma hon har ägd flera hästar. Jag håller med helt klart, jag vill tävla i ridning, jag vill rida, vill ha hästar. MEN jag har tänkt och jag vill inte börja. Jag ska ha FOTBOLL, FOTBOLL, & FOTBOLL in my head now. Visst alltid vänner, men om jag ska börja i något ska jag göra det FULLT UT. Jag skjuter skott nästan varje dag hemma på målet. Övar frisparkar. Allt. Nu har jag kommit in på en dans, som jag anmälde mig hos för ett halvår sen. Jag tvekar, fastän jag var säker när vi skickade anmälan. Jag vet inte nu.
Jag bor i ett hus i Halland, nära till ALLT. Stan, kompisar, där vi tränar. Allt som jag behöver vara nära till. Jag bor granne med min bästavän Hanna. Har 2 marsvin, en hund. Har haft 2 fåglar, en hamster, en kanin, och ännu en hund. Tim hette hunden, världens snällaste. Saknar honom så det gör ont. Ronja var min kanin, sötaste i hela världen, gud silka ögon, jätte kelig. Min hamster Skruttan, hon var egentligen min lillasyrras, men hon tillhörde ju ändå familjen, hon smet från buren flera gånger, busig liten skit. Jätte fin, och jätte snäll var hon.
Nemo min första fågel lever fortfarande hos min Mormor, sen Molly, den andra fågeln jag köpte, har tyvärr gått bort. Hon var vit, sååå fin.
Saknar de alla fina djuren :'(
Nog om det...
Min mamma heter Linda, pappa heter Mathias. Lillasyster heter Thea, lillebror Mille. Hund Mezzi, marsvin Mimmi & Mella. Världens bästa familj... Vi har alltid velat bo på landet, på en gård med hästar, hundar, alla djur. Jag vill det fortfarande men jag vill absolut inte flytta från alla mina underbara vänner. Vi bor så bra här, men ändå inte.
Jag har svårt att lita på folk, fast jag säger ändå allt till de flesta. Jag tycker om att längta efter saker. Jag mår som bäst på fotbollsplanen. Att röra på sig och träna, det tycker jag om. Jag har ofta stökigt rum, men när jag har städat, så dammsuger jag och dammar all the time. Jag tjatar hål i huvudet på mamma när vi är i stan och shoppar: Får jag den? Den vill jag ha! Snälla kan jag få den här?
Här fick ni veta lite mer om mig... Om ni undrar nåt mer, FRÅGA!
Puss/Moa
Kommentarer
Trackback
